Dövöra och hysteri

Förutom att jag försovit mig varje morgon denna vecka så är den so far so good. Har lyckats komma i tid men total jävla super stress till dess! Men kom igen, börjar man 6(!) på morgonen, klockan ringer 4:15, kan ingen begära att man hoppar upp som en lärka och brister ut i kvitter. Snarare upp som en zombie, slår i lite tår här och var och svär som en gammal rövare.. Såg på schemat att jag imorn börjar 8:30, jag lovar att jag tjöt av lycka!

Kom en kund till mig igår och frågade om vi hade diskpropp.
Jag - förlåt vad sa du?
Hon - har ni diskpropp?
Jag - jaha, nej tyvärr.
Jag tyckte hon frågade om jag hade diskbråck!
Idag, en tant frågar på avstånd om vi har något som jag inte hör vad hon säger.
Jag - va sa du?
Tant - mummel mummel.
Jag - jag hör inte vad du säger.
Hon - mummel mummel.
Jag - blodjuice?
En annan kund som hörde vad tanten sa - blomjord.
Asså vad fan är blodjuice liksom?! Fan va pinsamt det va! Kunde jag inte bara frågat vad hon sa en gång till!? Började ju skratta för mig själv, även kunden som förstod tanten skrattade. Hur dum och döv är jag? Tror jag att vampyrer har börjat komma och köpa juice eller vadå?
Dags att tvätta ur öronen ordentligt tror jag!
Hahahahahaha!! Dumma jag!

Slutade 13 idag, grymt skönt! Skulle tanka i Brommaplan på vägen hem. Bilen är ju fortfarande relativt ny för oss/mig och jag kommer inte riktigt överens med tanklocket.
Har tankat den förut och då lyckats lirka upp skiten men nu ville den bara inte! Den ska låsas upp med bilnyckeln, vrida nyckel och öppna liksom, hur svårt ska det vara kan man ju undra? Jag lyckades iaf inte. Var redan sen, skulle hämta Bellis kl 14.
Efter ett antal suckar och stön och utpustningar (och en lust att sparka sönder luckjäveln) ringer jag min stackars man.
Jag - HUR FAN FÅR MAN UPP TANKLOCKSHELVETET??!!!
Min lugna och coola man - man vrider om nyckeln och öppnar.
Ja, allrså precis det jag gjort de senaste 10 minuterna (ok 5), bara det att nu gick det. Va fan liksom! Min hysteri la sig väl när jag hörde min lugna mans enkla förklaring och tog det lite coolare ned nyckelfan och då gick det.
Hahahaha! Min älskade Micke! Tack för att du står ut med mig :)

Tankad och klar åkte jag hemåt, bara 10 minuter sen till dagis. Gillar inte ens att vara så lite sen men ibland blir det ju bara så. Hon hade väl inte varit världens gladaste idag, men hon har ju inte varit där på 1,5 vecka så det har sin förklaring.
Hem kom vi, satte barnet i vagnen och tog oss ut på en liten prommis. Så skönt. Känner att jag behöver röra lite mer på mig, men gymet är inte att tänja på nu ned denna foglossning. Lugna promenader får det bli istället. Ska skicka in moderskapsintyg (heter det så) till gymet imorn och frysa det till man kan röra sig som vanligt igen. Har nu i vecka 22 gått upp 4,5 kg.
Hade hoppats på mindre men men..
Gick förbi några får som bor en bit bort här på promenaden, Isabella när hon såg dem - Bä bä!
Hahaha, ja älskling, bä bä.
Sötkorven!