Shit och herregud!

Ok, va på ul idag, och såklart ligger älskade lilla bebis med huvudet uppåt :( Men hon såg jätte fin ut förövrigt så man får ju vara tacksam och glad över det! Men fan, blir lite ledsen ändå. Nu måste jag ju gå igenom en vändningen iaf. Jag är rädd för det, bara för att folk har pratat om det och sagt hur hemskt det är. Tror jag har skrivit om detta förut men måste ta upp det igen. Försöker tänka på dom som sagt att det gått jätte bra och hoppas att vi blir en av dom. Det jag är rädd för är brikanylen som gör att man får hjärtklappning och att bebis ska bli stressad och inte må bra. Man är ju iochförsig på rätt ställe om något akulle hända, men ändå.. Usch.. Har fått nån jäkla skräck för kejsarsnitt också. Det är väl mer normalt att ha skräck för normal förlossning men jag har tänk nu i 8 månader att jag ska föda normalt och verkligen vant mig vid tanken. Speciellt efter föräldrarkursen som vi va på. Så, det känns som ett vändningsförsök måste prövas. Säger inte när det är dags, skriver istället efter hur det gick och så.. Men jag kan ju säga så här, håll tummarna dom närmsta dagarna för oss! Puss och kram på er!